Ibland måste man få skriva en samlingsblogg. Ni vet när det händer mycket på samma gång och man inte riktigt har tid (eller lust) att skriva en separat, lång blogg för varje grej som man vill ta upp.
Så, här kommer en samling om lite allmäna saker jag känner för att blogga om :
- sexpartyt i lördags blev jättelyckat och jag hade skitkul. Elva tjejer kom hem till mig och vi kikade på dildos och porriga oljor samtidigt som vi drack grogg och tuggade snacks. Sen vankades det favvo-utestället för mig och fyra av tjejerna från festen och väl ute sprang vi på en drös med andra glada partyvänner som vi dansade vilda danser med. Underbar lördag med andra ord. Och bäst av allt, jag var inte det minsta bakis på söndagen !
- moderaterna blev segrare i valet på söndagen och även om M i sig har en kass jämställdhetspolitik och i princip saknar hbt-politiska åsikter så känns det ändå positivt med en förändring. Jag hoppas det iallafall. För jag orkar inte lyssna på mer politiskt gnäll. Eller se Göran Perssons nuna (ser han inte alltid bajsnödig ut ?). Kom igen Fredrik, få ordning på Sverige nu (och snälla, glöm inte bort jämställdhetsfrågorna) !
- varför träffar jag alltid på alla puckon när jag är ute ? På söndagen gick jag hem tillsammans med några kompisar efter en trevlig gathering hos en kompis. Klockan kanske var kvart över elva. Två snubbar i en bil kör upp till oss och vi tror de ska fråga om vägen (som normalt funtade människor brukar göra), men icke sa nicke. Det var dags än en gång för smutskastning på hög nivå från okända män. "Ursäkta, varför klär ni er studenttjejer alltid så jävla fult ?" frågar mannen bakom ratten. Vi fnyser och fortsätter gå (vem fan orkar ta den diskussionen liksom ?). Men åhnej, det räcker inte så, för aset vänder biljäveln (på enkelriktad gata, så det blev nog en hel del micklande) och kommer efter oss igen för att fortsätta vara mongo. "Men seriöst, jag vill veta varför ni studenttjejer klär er så jävla konstigt. Och har så konstigt hår !". Vill du veta varför, din dumme fan ? För att studenter uppnår ett högre vetande genom att lära sig saker och därigenom kan vi frigöra oss från samhällets normerande grepp och bestämma själva hur vi vill se ut. Inte vara fast i nåt äckligt "såhär-SKA-man-se-ut-fack".
- på onsdag flyttar min nya roomie in och jag har det jävligt kämpigt med att få plats med alla mina prylar. Hade jag så här mycket grejor när min förra sambo bodde här ? För jag fattar fan inte hur jag haft plats för all this shit...
Peace out.
Thoughts on stuff, big or small. Short stories and comic strips when I feel like it. Pole dance progress updates. And so on.
Monday, September 18, 2006
Friday, September 15, 2006
Jag har den nördigaste sjukdomen...
Okej, så jag har haft en åkomma i nästan två år nu som jag inte vetat vad det varit. Jag har haft konstigt och irriterande ont i magen, strupen, käkarna och ryggen. Svårt att beskriva men det känns ungefär som när man har svalt för mycket luft. Högst otrevligt och ingenting hjälper. Jag har kurerat mig genom att dricka litervis med iskallt vatten och därmed bedövat all känsla totalt.
Tillslut ringde jag iallafall och bokade en läkartid och idag var det dags. Trevlig läkare, lyssnade på allt jag sa och kom med konkreta svar (till skillnad från orcherna på min gamla vårdcentral...). Och det visar sig då att jag lider av omvänd p...nånting. Jag minns inte ens vad skiten heter (hallå läkartermer...). Det går iallafall ut på - och det här är så nördigt - att min mage får för sig att svälja "åt fel håll" ibland och att den felaktiga (eller omvända) sväljreflexen krockar med den vanliga sväljreflexen och då uppstår ett slags lufttryck som gör asont. Ni vet svalget funkar som en muskel som pressar maten ner i maggen. En jävligt stark muskel, man kan till exempel stå på huvudet och dricka ett glas vatten och ändå svälja det åt rätt håll (så att säga). En liknande sväljrörelse får alltså min mage för sig att den ska utföra fast åt fel håll då. Liksom nerifrån magen och upp istället för tvärtom. Kul mage jag har liksom...
Ironiskt nog (påpekade min läkare) fanns det ett skitbra läkemedel mot denna jävligt ovanliga åkomma som tyvärr hade så pass allvarliga bieffekter att man tog bort den från marknaden. Ja men det var väl jävligt typiskt. Så jag får snällt nöja mig med att tugga Losec (som egentligen inte hjälper) för att stilla min störda mage. Den schyssta läkaren påpekade dock att ifall det blir värre så kunde han remittera mig till nån annan snubbe som gör nån typ av mätning av hur allvarliga symptomen är och då kanske jag kan få nån akutare hjälp.
Fast det låter asläbbigt med en mätning (slangar and shit liksom) och jag hoppas att den dagen aldrig kommer, men det är ju skönt att veta att hjälp finns att få ifall det spårar ur.
Jag som alltid sagt att min mage styr mitt liv... Nu vet jag att det är bokstavligen.
(Imorrn är det sexparty ! Yiiiiha !!)
Tillslut ringde jag iallafall och bokade en läkartid och idag var det dags. Trevlig läkare, lyssnade på allt jag sa och kom med konkreta svar (till skillnad från orcherna på min gamla vårdcentral...). Och det visar sig då att jag lider av omvänd p...nånting. Jag minns inte ens vad skiten heter (hallå läkartermer...). Det går iallafall ut på - och det här är så nördigt - att min mage får för sig att svälja "åt fel håll" ibland och att den felaktiga (eller omvända) sväljreflexen krockar med den vanliga sväljreflexen och då uppstår ett slags lufttryck som gör asont. Ni vet svalget funkar som en muskel som pressar maten ner i maggen. En jävligt stark muskel, man kan till exempel stå på huvudet och dricka ett glas vatten och ändå svälja det åt rätt håll (så att säga). En liknande sväljrörelse får alltså min mage för sig att den ska utföra fast åt fel håll då. Liksom nerifrån magen och upp istället för tvärtom. Kul mage jag har liksom...
Ironiskt nog (påpekade min läkare) fanns det ett skitbra läkemedel mot denna jävligt ovanliga åkomma som tyvärr hade så pass allvarliga bieffekter att man tog bort den från marknaden. Ja men det var väl jävligt typiskt. Så jag får snällt nöja mig med att tugga Losec (som egentligen inte hjälper) för att stilla min störda mage. Den schyssta läkaren påpekade dock att ifall det blir värre så kunde han remittera mig till nån annan snubbe som gör nån typ av mätning av hur allvarliga symptomen är och då kanske jag kan få nån akutare hjälp.
Fast det låter asläbbigt med en mätning (slangar and shit liksom) och jag hoppas att den dagen aldrig kommer, men det är ju skönt att veta att hjälp finns att få ifall det spårar ur.
Jag som alltid sagt att min mage styr mitt liv... Nu vet jag att det är bokstavligen.
(Imorrn är det sexparty ! Yiiiiha !!)
Wednesday, September 13, 2006
Has the whole world gone mad ?
Här följer en snabb sammanfattning av några företeelser som skakat om min vardag på antingen ett positivt eller negativt sätt (ni LÄR ju märka vilka företeelser som klassificerar sig till vilken kategori) :
- Efter en trevlig hemmafest med glada vänner satt jag och några till och mumsade midnattsmat på en hyfsat isolerad gata i Uppsalas innerstad. Klockan var efter tre och vi var alla överförfriskade och trötta, men falafeln smakade hyggligt och humöret var glatt. Jo mors du, trodde vi ja. Halvvägs in i den nattliga måltiden kommer ett gäng människor som inte kan klassas som någonting annat än ljubelidioter och slår sig oinbjudet ner mitt i vårt mysiga matläger. En av dem visar sig vara den största åsnan i stan och börjar fördömma mig och mina vänner till helvetet på grund av olika saker i vårt anseende som han uppenbarligen uppfattar som moraliskt fel på ett eller annat sätt. Jag fick då till exempel veta att jag kommer brinna i helvetet eftersom jag har kort hår och det får inte kvinnor ha (och att färgen är knallröd hjälpte tydligen inte heller). Själv såg han ut som the hellspawn of Jesus och Hitler med semirakat hår och en hårt flätad svans i nacken. Efter tre på raken upprepanden av meningen "du kommer brinna i helvetet för att du har kort hår" svarade jag "Ja, jag hoppas det." För om himlen är ett ställe som är fyllt med människor som den här apan, då brinner jag hellre i helvetet.
- Förra hösten var jag och några vänner på ett så kallat "sexparty" eller homeparty och hade jävligt kul. Ni vet, klämma på lite dildos, lukta på porriga oljor och annat skoj som har med sexualitet att göra. Underbart, med andra ord. Efter påtryckningar från vänner och en inre kamp med mig själv tog jag beslutet att vara värdinna för ett eget homeparty. Företaget som håller i själva demonstrationen av sexleksakerna är poppis i den här stan och var fullbokade fram till november (öken !) MEN fick lyckligtvis en lucka nu på lördag. Så jag ryckte tiden fort som satan och kände mig jävligt nöjd. Här kommer kruxet...för att homepartyt ska bli av måste man som värdinna lyckas samla ihop minst tio personer (annars får man pröjsa en vidrig straffavgift på femhundra pix). Detta ansåg jag inte skulle bli några som helst problem (alla gillar väl sex liksom) men uppenbarligen var jag lite naiv i mitt tänkande. Jag har deltagarlistan framför mig just nu och vi är åtta glada vänner som är inbokade. Men det verkar vara totalt omöjligt att fylla de sista två platserna. Jag har i princip pratat med varenda människa jag känner och ingen har tid just den här helgen. Det är onsdag idag och jag börjar känna hur paniken kommer krypande. Vart FAAAN ska jag hitta de två sista personerna ?! Och tänk om jag inte gör det ? Tänk om jag blir tvungen att betala de där femhundra spännen (som jag inte har) och för evigt ha en prick i det här trevliga företagets register för att jag misskött mig ? Det är märkligt hur en sådan rolig företeelse som ett sexparty hinner urarta och förvandlas till en stressad mardröm eftersom det är så svårt att få tag i folk ! Jag ska verkligen försöka lugna mig, det ska jag. För jag vill verkligen ha den här festen, det kommer bli så grymt kul. Men vafan...!
- Jag har sedan mars bott solokvist i min stora lya och många kvällar känt mig alldeles för ensam. Men nu ser det ut att kunna ljusna med den situationen. En av mina killkompisar är i princip bostadslös och vi kom på (i onyktert tillstånd) att vi skulle funka jävligt bra som roommates. Han var här och kikade runt i söndags och verkade helnöjd, så if all goes well får jag en ny sambo typ nu. Farväl ensamhet ! Hallå gemensamma middagar !
- Efter en trevlig hemmafest med glada vänner satt jag och några till och mumsade midnattsmat på en hyfsat isolerad gata i Uppsalas innerstad. Klockan var efter tre och vi var alla överförfriskade och trötta, men falafeln smakade hyggligt och humöret var glatt. Jo mors du, trodde vi ja. Halvvägs in i den nattliga måltiden kommer ett gäng människor som inte kan klassas som någonting annat än ljubelidioter och slår sig oinbjudet ner mitt i vårt mysiga matläger. En av dem visar sig vara den största åsnan i stan och börjar fördömma mig och mina vänner till helvetet på grund av olika saker i vårt anseende som han uppenbarligen uppfattar som moraliskt fel på ett eller annat sätt. Jag fick då till exempel veta att jag kommer brinna i helvetet eftersom jag har kort hår och det får inte kvinnor ha (och att färgen är knallröd hjälpte tydligen inte heller). Själv såg han ut som the hellspawn of Jesus och Hitler med semirakat hår och en hårt flätad svans i nacken. Efter tre på raken upprepanden av meningen "du kommer brinna i helvetet för att du har kort hår" svarade jag "Ja, jag hoppas det." För om himlen är ett ställe som är fyllt med människor som den här apan, då brinner jag hellre i helvetet.
- Förra hösten var jag och några vänner på ett så kallat "sexparty" eller homeparty och hade jävligt kul. Ni vet, klämma på lite dildos, lukta på porriga oljor och annat skoj som har med sexualitet att göra. Underbart, med andra ord. Efter påtryckningar från vänner och en inre kamp med mig själv tog jag beslutet att vara värdinna för ett eget homeparty. Företaget som håller i själva demonstrationen av sexleksakerna är poppis i den här stan och var fullbokade fram till november (öken !) MEN fick lyckligtvis en lucka nu på lördag. Så jag ryckte tiden fort som satan och kände mig jävligt nöjd. Här kommer kruxet...för att homepartyt ska bli av måste man som värdinna lyckas samla ihop minst tio personer (annars får man pröjsa en vidrig straffavgift på femhundra pix). Detta ansåg jag inte skulle bli några som helst problem (alla gillar väl sex liksom) men uppenbarligen var jag lite naiv i mitt tänkande. Jag har deltagarlistan framför mig just nu och vi är åtta glada vänner som är inbokade. Men det verkar vara totalt omöjligt att fylla de sista två platserna. Jag har i princip pratat med varenda människa jag känner och ingen har tid just den här helgen. Det är onsdag idag och jag börjar känna hur paniken kommer krypande. Vart FAAAN ska jag hitta de två sista personerna ?! Och tänk om jag inte gör det ? Tänk om jag blir tvungen att betala de där femhundra spännen (som jag inte har) och för evigt ha en prick i det här trevliga företagets register för att jag misskött mig ? Det är märkligt hur en sådan rolig företeelse som ett sexparty hinner urarta och förvandlas till en stressad mardröm eftersom det är så svårt att få tag i folk ! Jag ska verkligen försöka lugna mig, det ska jag. För jag vill verkligen ha den här festen, det kommer bli så grymt kul. Men vafan...!
- Jag har sedan mars bott solokvist i min stora lya och många kvällar känt mig alldeles för ensam. Men nu ser det ut att kunna ljusna med den situationen. En av mina killkompisar är i princip bostadslös och vi kom på (i onyktert tillstånd) att vi skulle funka jävligt bra som roommates. Han var här och kikade runt i söndags och verkade helnöjd, så if all goes well får jag en ny sambo typ nu. Farväl ensamhet ! Hallå gemensamma middagar !
Thursday, September 07, 2006
Skolstart
Första veckan på nya kursen är avslutad och jag tänker inte skämmas när jag erkänner att jag var nervös som en spattig höna första dagen. Okej, jag har aldrig läst på Ekonomikum förut och det är stort och jävligt och har totalt obegripliga korridorssystem. Helt ny kurs och helt ny klass, jag menar...kom igen, mycket på en gång ! Då FÅR man vara lite harig.
Haren ersattes snart av en räv (som vanligt) och jag har redan bekantat mig med några trevliga människor som känns lovande. Kul att vara utbölingen liksom. Man måste fan vara med från första början och vara skittrevlig och ställa frågor och så. Annars kan det vara kört. Så jag hoppas att jag har mitt på det torra nu.
Kursen i sig är rätt speciell... Institutionen är om möjligt den virrigaste jag någonsin pluggat på. Som elev får man i princip ta reda på allt själv. Jag har fungerat som en slags mentor åt några förstaårsstuderande (eftersom jag faktiskt är gammal i gamet nu) och även om det känns schyrrebyrre för självförtroendet att få stajla lite genom att kunna saker om universitetet så suger det att institutionen inte har tid eller lust att lära ut det själva.
Den första av de nya lärarna är förvirrad och underbar. Ung och därmed hoppas jag också förstående vad gäller vissa saker. Han skojar (och skrattar åt sina egna skämt) samt erbjuder små luriga tips som alltid följs av ett "fast det där hörde ni inte från mig".
Kurslitteraturen är massiv. Jag har aldrig varit tvungen att plugga såhär mycket förut. Men det känns faktiskt helt okej än så länge. Även om boken jag plöjer just nu är jävligt klurig och nästintill omöjlig att förstå sig på ibland så tycker jag att det är roligt. Och jag tror att det beror på att jag faktiskt vill läsa det här ämnen så jävla mycket. Jag halkade inte in på ett bananskal på den här kursen utan jag valde det helt själv. Och det är motiverande som fan.
På måndag har vi vårt första seminarium och det ska bli jävligt intressant att få höra hur smarta resten av klassen är och hur de är att möta i en diskussion.
Jag längtar redan till B-kursen så jag får skriva uppsats igen !
För övrigt är det Kulturnatten på lördag och jag ska på partaj. Förra helgen var jag i Stockholm och bodde hos min bästa polare L (som jag by the way saknar så jag dör när vi inte ses eftersom hon flyttat). Vi festade med vårt galna posse och jag shoppade lite väl mycket. Men skitsamma, jag får äta nudlar resten av månaden. Det var värt det ! L är nämligen något av en expert på secondhand-shopping och jag hittade kanske världens snyggaste vinröda, ner-till-vaden-långa skinnjacka för bara sexhundra spänn. Förstå min lycka !
Dagens i-landsproblem : blev tvungen att bära BÅDE paraply och matpåse från mackedonkan i en hand pga personalens oförmåga att klämma ner läsken i en påse (åh nej !).
Haren ersattes snart av en räv (som vanligt) och jag har redan bekantat mig med några trevliga människor som känns lovande. Kul att vara utbölingen liksom. Man måste fan vara med från första början och vara skittrevlig och ställa frågor och så. Annars kan det vara kört. Så jag hoppas att jag har mitt på det torra nu.
Kursen i sig är rätt speciell... Institutionen är om möjligt den virrigaste jag någonsin pluggat på. Som elev får man i princip ta reda på allt själv. Jag har fungerat som en slags mentor åt några förstaårsstuderande (eftersom jag faktiskt är gammal i gamet nu) och även om det känns schyrrebyrre för självförtroendet att få stajla lite genom att kunna saker om universitetet så suger det att institutionen inte har tid eller lust att lära ut det själva.
Den första av de nya lärarna är förvirrad och underbar. Ung och därmed hoppas jag också förstående vad gäller vissa saker. Han skojar (och skrattar åt sina egna skämt) samt erbjuder små luriga tips som alltid följs av ett "fast det där hörde ni inte från mig".
Kurslitteraturen är massiv. Jag har aldrig varit tvungen att plugga såhär mycket förut. Men det känns faktiskt helt okej än så länge. Även om boken jag plöjer just nu är jävligt klurig och nästintill omöjlig att förstå sig på ibland så tycker jag att det är roligt. Och jag tror att det beror på att jag faktiskt vill läsa det här ämnen så jävla mycket. Jag halkade inte in på ett bananskal på den här kursen utan jag valde det helt själv. Och det är motiverande som fan.
På måndag har vi vårt första seminarium och det ska bli jävligt intressant att få höra hur smarta resten av klassen är och hur de är att möta i en diskussion.
Jag längtar redan till B-kursen så jag får skriva uppsats igen !
För övrigt är det Kulturnatten på lördag och jag ska på partaj. Förra helgen var jag i Stockholm och bodde hos min bästa polare L (som jag by the way saknar så jag dör när vi inte ses eftersom hon flyttat). Vi festade med vårt galna posse och jag shoppade lite väl mycket. Men skitsamma, jag får äta nudlar resten av månaden. Det var värt det ! L är nämligen något av en expert på secondhand-shopping och jag hittade kanske världens snyggaste vinröda, ner-till-vaden-långa skinnjacka för bara sexhundra spänn. Förstå min lycka !
Dagens i-landsproblem : blev tvungen att bära BÅDE paraply och matpåse från mackedonkan i en hand pga personalens oförmåga att klämma ner läsken i en påse (åh nej !).
Subscribe to:
Posts (Atom)