Då är huset tillbaka på min slemmiga snigelrygg igen.
Eller rättare sagt: jag har fixat en ny bostad.
Eftersom jag, högst oväntat, blev utslängt från mitt tidigare boende så har de senaste två månaderna gått åt till att fixa ett nytt gryt. Lägenheten i Sugsala är såld och från och med den sista januari kommer jag att bo i Stockholm på riktigt (och inte på låtsas, i andra hand, som jag har gjort det senaste året).
Min lilla fina etta på Söder. Mitt alldeles egna snigelhus.
Min inredningshjärna går på helvarv just nu. Inte ens på nätterna får jag drömma sött om svarta, ulliga små får som skuttar över gärdsgårdar och retas med vargarna. Nej, istället så är det tapetprover och loftsängslösningar som hoppar runt i min överkokta hjärna och pockar på mitt sovjags uppmärksamhet. Tur att jag gillar att pyssla med inredning.
Jag hatar tanken på att bo i någonting som någon annan har valt (speciellt om väggarna är vita). Man måste ju få sätta personlig prägel på sitt boende! Och det tänker jag bannemig göra.
Tills vidare kvartar jag hos L, min underbara skyddsängel som förmodligen bara står ut med min ständiga närvaro för att jag har ett heltidsjobb och kan lämna henne ifred på dagarna. Och kanske lite för att jag också tycker om att kolla på Star! och VH1.
Och om en vecka... En ynka liten fjuttig veckojävel... Då är det dags. Vid den här tiden är jag och råttan nästan framme hos föräldrarna och där kommer vi att stanna i två härliga, lediga veckor. Fattar knappt att det är julafton om åtta dagar. Men härligt ska det bli iallafall!
(Det vore ännu härligare om det kom lite sånt där vitt skit från himlen också, så man fick någon slags julkänsla).
På torsdag har vi julfest på jobbet. Det kan gå hur som helst.
