Svisch! sa det, så var Julen över

Det här med tid är en märklig företeelse. I barndomen går tiden långsamt och man har all tid i världen att leka och stoja på alla lov. Härligt. Men som vuxen har man tydligen gjort något för att förtjäna ett tidsstraff, för jävlar vad någon har klivit på gasen de senaste åren. Plötsligt flyger inte bara dagar och veckor, utan månader och till och med år förbi utan att man hinner blinka.

Så man stressar sig igenom de viktiga händelserna i ens liv i hopp om att hinna uppleva ännu fler, men det enda som händer är att man istället får mindre tid över till de saker som man från början ville dra ut på. Motsatt effekt och ingenting man kan göra åt saken, annat än att bli förbannad.

Jag var hos föräldrarna under hela förra veckan, och sambon firade med sin familj norröver. En hel vecka hos mamma och pappa. Jag kom hem igår kväll och kunde för allt i världen inte förstå vart all den tiden tog vägen. Svisch! sa det, så var Julen över.

Men jag ska egentligen inte klaga. Jag hade en fantastiskt skön vecka, eftersom jag inte gjorde ett skvatt. NADA. Låg på soffan och åt godis, i en veckas tid. Inte undra på att det spänner lite extra över magen… Men no matter, nu är jag tillbaka i Stockholm och det första jag gjorde när jag kom hem igår var att träna på min kära stång. Om drygt tre veckor börjar nivå tre (av fyra) på poledancingen och det är bara att satsa järnet till dess. På den här nivån får jag dessutom sällskap av min sidekick E, som ska släpa sig till storstan en gång i veckan för sin kärlek till pole. DET, mina vänner, är engagemang.

Med en ny LDD på hyllan, pojkvännen på väg tillbaka till stan och en kommande födelsedags-/inflyttningsfest att planera tackar jag för 2009 och siktar på att göra det bästa jag kan av 2010.

God fortsättning och gott nytt år!

PolePolePole

Efter nästan ett år av träning och två av fyra nivåer avslutade känner jag att det är dags att börja ladda upp lite egna poledancingbilder här på bloggen. Nog för att jag älskar att illustrera snurrar och trick med proffsen som exempel, men det är faktiskt lite kul att få visa upp lite av det jag kan också.

Hade bästa vännen på besök i helgen och givetvis var det hårdträning som gällde både lördag och söndag. Är fullständigt blåslagen, men jävligt nöjd.

Några av de saker vi övade på finns på bilderna nedan (i ordningen HandStand, FullInvert, Split från PoleSit och Scorpio, utan att släppa vänster hand tyvärr). Kameran vi använde var rätt kass och vi var för upptagna med träningen för att lägga tillräckligt med krut på att få bra bilder, så, ni får hålla till godo med lite halvkassa foton än så länge. Framöver ska jag försöka trolla fram ett gäng av bättre kvalitet.

Om jag inte hinner blogga mer innan dess; God Jul på er!

Det liter mot Jul

Ibland får man ett sådant där ryck och blir lite huslig. Som nu. Ja, okej vi är nyinflyttade och lägenheten är vår baby, men ändå. Jag menar inte bara att städa och hålla ordning, utan när man gör något lite extra, bara för att det är mysigt.

I helgen var det julklappsinköp och hemlighetsmakeriet var på maxnivå hos sambon. Vi slog in klapparna i varsitt rum med största omsorg. Och så bakade jag lussekatter och släpade upp kartonger på vinden (som är proppfull redan) och han tog hand om julskinkan och tvätten.

Husliga husliga vi.

Om den pågående dagen inte räknas så har jag tre (!) ynka arbetsdagar kvar innan jag får jullov. Det känns helt obegripligt. För även om jag känner julstämningen (tack vare pyntet, baket, snön, minusgraderna och så vidare) så har det gått så otroligt fort. Hela hösten har bara svischat förbi. Det känns som om det var någon månad sedan jag firade jul sist. Men så är det icke.

Ett år sedan förra julen innebär också att det var ett år sedan jag och sambon träffades. Herrejävlar vad tiden går!

På onsdag har vi julfest på jobbet och jag har givetvis redan skrivit mitt rim OCH min obligatoriska julsaga (som by the way också rimmar). På torsdag är det sista poledancingen på nivå två och sedan är det dags för storbesök. Bästa vännen släpar sig nämligen ner hit för en hel helg av julmys och givetvis polebootcamp. Nu när min kära x-pole har en värdig plats i vår stora nya bostad så ska det tränas tills fingrarna blöder.

Jag var sjuk under hela förra veckan och har därför inte kunnat träna på alldeles för många dagar. Det rycker i kroppen varje gång jag passerar vardagsrummet där hemma, och stången tittar lite sorgset på mig. Okej, jag erkänner, ett par tricks har jag ju varit tvungen att köra. Några snurrar och något inverterat trick. Det uppdagades förresten också ganska snabbt efter att stången kommit upp att min kära sambo varit framme även han. Snacka om stolt han är över att han har bemästrat Cradle. Det är nästan så att man inte vågar tänka på hur det ska bli på våra kommande inflyttningsfester. Kommer det sluta med att halva släkten och bekantskapskretsen har provat poledancing? Nobody knows.

Moving week is upon us

Det är hektiskt att flytta. Visst, det är spännande och otroligt roligt att äntligen få ta plats i sin nya bostad, men det är så många detaljer som det ska ordnas med innan allt är färdigt.

Jag och sambon är helt slut.

I tisdags fick vi nycklarna till vår nya lya och begav oss direkt dit, med varsin enorm ryggsäck full med målarfärg och tillbehör. Vi spenderade hela tisdagen och onsdagen med att måla sovrum och vardagsrum. Sovrummet blev lila och vardagsrummet grått sånär som på en fondvägg i rött med ett zombiehuvud på. Ni som har sett zombiefilmen ”Dawn of the Dead” känner säkert igen huvudet från filmfodralet. Detaljerna tog mig två och en halv timme att måla tid, men jävlar så kul det var. Och ikväll ska den sista strykningen på, sedan är allt klart. Så håll tummarna för att det går vägen.

I morgon bär det av till IKEA (såhär innan jul är man nästan rädd för att åka dit, men vi är så illa tvungna). Listan över nya möbler och prylar är lång och vi får inte vila när vi är klara där. Nej, då är det den sista packningen som ska skötas i den gamla bostaden. Dessutom har vi en födelsedagsfest att dyka upp på. Och på söndag går flyttlasset. På måndag har vi tagit ledigt för att packa upp och ställa i ordning så mycket som möjligt.

Igår på träningen sträckte jag dessutom ryggen rejält i en lite för ivrig Full Invert.

Är det konstigt att både min hjärna och kropp är helt kokta denna vecka?

Inspirationen till zombieväggen