Det är måndag kväll.
Jag sitter på bussen hem från jobbet.
Har morsan på tråden och pratar allt möjligt strunt.
Är trött som om jag precis har sprungit en maraton och vill inget hellre än att få komma hem, hoppa i mysbrallorna och begrava mig under täcket.
Då kliver de på.
Tonåringarna.
Ligisterna.
De förbannade jävla avskummen till människor som får mig att förvandlas från en pigg 26-åring till en mordisk tant på en sekund. För det är precis vad man känner sig som när man läxar upp minderåriga.
Tant Terese.
Men ni förstår inte, det GICK INTE att låta bli.
Tonåringar i grupp... Det räcker inte bara att jämföra dem med en skock vilda apor. Det är inte tillräckligt målande för hur vidriga de faktiskt är.
Kommer i stora klungor gör dom också. En eller två kan jag hantera, men när de är åtta, tio stycken...
Längst bak i bussen sätter de sig.
Självklart. Det är ju där alla coola sitter.
Och så börjar de skräna.
De skriker, skrattar, vrålar, knackar på rutan, hoppar i sätena, slår varandra, sjunger och värst av allt, de busvisslar. ASHÖGT och hela tiden.
Jag hör inte vad morsan försöker säga på andra sidan tråden för visslandet ringer i mina öron.
Jag vänder mig om och vrålar att de ska hålla käft, men min röst dör ut i det fruktansvärda oväsen som de är fullt upptagna med att sprida över bussen.
Och ingen säger någonting.
Varför?!
Varför är det ALLTID bara jag?
Varför sitter tanterna och farbröderna (för det blir vi alla när det är vilda barn omkring oss) på sina säten, kniper ihop läpparna och stirrar ut genom fönstret medan de i hjärnan vrålar någon typ av mantra för att försöka stänga ute apskocken längst bak.
VARFÖR ÄR DET INGEN SOM SÄGER NÅGONTING?
Ska ungar få bete sig hur som helst?
Och ärligt talat, någon borde ta och undersöka om det finns någon länk mellan tourettes syndrom och folk i åldern 12 - 18 år, för det finns uppenbara samband där som är svåra att ta miste på.
No comments:
Post a Comment