Vardagsmysterier

Alla har vi råkat ut för dem – vardagsmysterierna.

Ni vet, när ännu en strumpa slukas av torktumlaren, den byxa man var helt säker på att man precis stoppade undan fortfarande ligger framme, eller när man nämner en person som man inte har träffat på en evighet och två minuter senare så ringer den.

Vardagsmysterier kan vara småläskiga, lite häftiga eller bara jävligt irriterande. Jag vet till exempel inte hur många gånger jag har ringt till morsan och mötts av ”Nämen det här är ju läskigt!” och så visar det sig att hon precis har yttrat orden ”Jag tror jag ska ringa till Terese”.

För några år sedan försvann min absoluta favoritkjol. SNÄPP, så var den borta. Och påträffades aldrig mer igen. Jag saknar fortfarande den.

Just nu pågår ett vardagsmysterium i mitt liv - en kontinuerlig serie, if you will. Igår togs det fjärde steget i detta mycket märkliga och oförklarliga fenomen.

”Oj va din tröja är trasig” utbrast pojkvännen igår kväll.
”Va?” sa jag och började rycka och slita i den.
”Nej, här” sa han och vinklade min vänstra armbåge så att jag kunde se.
Ett enormt hål precis över armbågen.
Vad i helvete…?

Nu tänker ni, ”men vaddå, alla har väl sönder saker lite då och då”. Visst, det har vi. Men det läskiga (och jävligt irriterande) i denna story är att detta är den fjärde tröjan som har gått sönder på EXAKT det stället. Alltid vid vänster armbåge. Aldrig på höger sida eller någon annanstans på tröjan. Bara vänster armbåge.

”Den är inte vass heller” sa pojkvännen och klämde lite på armbågshuden som stack ut genom den trashade tröjan.

Släta armbågar och jag har inte fastnat i någonting. Så hur FAN kommer det sig att alla mina tröjor envisas med att gå sönder just där???

Jag måste sluta bära långärmat, det är tydligt.